fjodors

Jag gillar inte svenska filmer. Det är en åsikt alla har och en åsikt som man mer eller mindre förväntas ha om man bor i Sverige. Men faktum är att svenska filmer faller mig mer i smaken än hos de flesta. De är så mysiga på något sätt. Ligger en lite varmare om hjärtat. Känslan i de svenska är en helt annan än i de dramatiska, orealistiska och bullriga amerikanska sådana.
Trots att skådisarna ibland är så talanglösa att man undrar om de bara plockat ihop några de hittat ute på stan, och trots att känslan i en scen inte lyckas bli lika gripande den var menad att bli så lyckas de alltid röra vid en bit av ens allra innersta.
Och om de svenska filmerna nu blir lite halvkassa och känslotunna eller helt totalt lama så är det inte så svårt att förstå varför. Vi svenskar är ju lite såna, lite försiktiga och kyliga. Därför blir filmerna sådana. Varför fejka livet liksom? Hellre en svensk film jag kan relatera till än en amerikansk vi-skjuter-varandra-genom-hela-filmen- film. För så går det ju inte till.

Som ni kanske förstod såg jag en svensk film idag. Jag saknar dig. En film om en 14 årig tjejs liv efter henes tvillingsyster som även är hennes bästa vän blir påkörd. Sjukt gripande! Dock får den minuspoäng för det gräsliga omslaget som jag inte ens tänker visa..

...det här med "quote of the day" levererade ju inte riktigt. Det höll inte. Jag klarade inte av det tempot på uppdatering helt enkelt.

Två hela veckor i H11b nu. Känns som om jag alltid gått här. Trivs SÅ BRA. Jag kan erkänna att mina förväntningar var låga och min framtidssyn ganska mörk, men det börjar ljusna nu. Kanske går hela vägen fram den här gången.
Trots att H11b är lite latare än den gamla klassen, kanske lite för lat till och med, så är den lite hemtrevligare, lite mer min lya. Gamla klassen va jätte trevlig, det var den, men ibland passar man bara inte in på samma ställe som  de andra. Här är lite jag-folk. Lite halvt puckat folk. Jag gillar det. Klassen är färgstark. Säregen. Söt och salt. Olik. Eller så är den det inte. Raka motsatsen. Fast nej..
I vilket fall som helst så passar den mig, och jag passar den.

Då har hela veckan gått. Måndag till fredag. Start till mål. Har vart mycket nu, många stora och viktiga arbeten. Mycket som står på spel. Man fattar det inte riktigt, att hela betyget kan vila på just den där uppsatsen, den där meningen. Det kan vara livsavgörande. Eller okej det kanske var att ta i men det är ändå ens framtid som vilar på några svarta textrader tryckta på ett blankt tråkigt pappersark. Mitt framtida jobb kommer påverkas av hur jag presterar idag.
Eller så är det tvärt om. Kanske framtiden inte alls har någonting med den här uppsatsen eller det där betyget att göra, kanske kommer det vara helt irrelevant. Betyda noll. Nada. Kanske är det viktigaste i min framtid inte först och främst min karriär utan min karaktär. Vem jag är. Inte vad jag kan göra. Vem jag vill nå.

När mammas bil och verkstadsbilen stannar bakom vår intill kanten av 55:an garvar Jos och jag läppen av oss medan vi Instagrammar bilens totalt kvaddade framdäck. Mamma och bilmekanikern bär varsittsitt förväntansfullt leende på läpparna när de kliver ur och tar en titt på vad som hänt.
Mamma plockar genast fram kameran och mekanikern flinar desto bredare vid synen.

"Det bara small till när vi va på e4:an sedan började det skaka jätte mycket!" Jag och Jos babblar i mun på varandra och hoppar smått upp och ned av iver.
Det luktar bränt gummi och jag undrar hur det egentligen gick med bilen efter allt stryk den fick ta de här många metrarna vi skumpade fram i över 40km/h med tre och ett halvt däck på en 90-väg. Inte kunde vi väl veta att vi hade fått punktering. Verkstadsmännen sa i telefonen att det förmodligen satt en broms fel, och vem litar man på, väl utbildade bilmekaniker eller två ung tjejers första instinkter?

"Förlåt, pappa" säger Jos och vi försöker kväva våra skratt.
"Jag skulle vilja spara det där däcket, som ett minne." far tankarna i mitt huvud när vi lämnar bilen och den roade bilmekanikern i kylan, klockan åtta en helt vanlig onsdagmorgon.

Ibland sätter jag mig ner i lugn och ro och plockar fram de gamla minnen du lämnat kvar hos mig, de där som jag sparat under sängen, i en brun liten låda med blommor på. Jag brukar bläddra igenom dem, ett i taget. De luktar olika allihop men de har alla en sorts samhörighet, en gemensam nämnare.
Ibland sprider jag ut dem på golvet och tittar på alla samtidigt. Det är svårt att fokusera på dem tillsammans, det blir mest som en gröt av utspilld målarfärg skiftande i vackra nyaser. Nyanserna är overkliga, omänskliga. Men varje nyans har sin egen skrivna plats i kärlekens regnbåge.
När jag lägger tillbaka minnena i den lilla lådan skjuter tillbaka den under sängen frågar jag mig själv varför jag sparar dem, minnena. De börjar bli gamla nu, inte sant? Slitna.
Doften av dem hänger fortfarande kvar i luften, men intensiviteten har till största delen försvunnit. Den stannar inte kvar så länge nu för tiden, det var annorlunda förr. Då kunde man känna den i flera timmar. Kanske är det inte bra, att plocka fram den där blommiga lådan för ofta. Kanske var det för länge sen nu, som jag fick andas in den verkliga och och friska doften av dig, min vän.

Egentligen har jag lust att bara sätta mig under mitt sköna röda hjärtmönstrade täcke och se på one tree hill hela kvällen. Så trött. På. Läxor. Men har några uppsatser som behöver göras. Det är ju min framtid som ligger på spel. Typ.

källa: randomhooker.tumblr.com

Sitter i sängen med luvan slängd över huvudet. Dörren är stängd och jag är avskiljd från världen utanför. Det är mitt eget universum. Jag och mina möbler. Inga främmande händer, inga nyfikna ögon, inga oönskade röster. Ute är det kallt men här inne märks det inte. Här är det lika varmt som vänskap. Täcket är mysigt ljummet och min andedräkt är som en ljummen fläkt. Här inne är orden kyla och obehag eliminerade. Finns inte. För en tid bortglömda.

H11a blir H11b. Har fått byta klass nu. Känns... överväldigande på något sätt. Konstigt men spännande! Klassen verkar mysig och jag har blivit väl omhändertagen redan. Det ser ljust ut! Har insett att lite action i vardagen får en att må bättre.
Kommer starta mitt 366ways-to-change-the-world-projekt i morgon. Kommer förmodligen låta er ta del av det här på bloggen. Är ni kanke lite sugna på det eller? blir ju bättre uppdatring så.

Fick den här i julklapp. Verkar jätte kul. Vet inte hur jag ska använda den bara..

Fem händelser som varit bra det här året? (kronologisk ordning)
1. Åre med ungdomsgruppen

2. Åland med bästa klassen!

3. Baknett och avslutningsfest

4. Sverigeresan

5. Nyår på Unite i Jönköping


Vad har du lärt dig i år?
Att man inte är skapad för att vara ensam. Att Familjen är något av det viktigaste på jorden. Att ingenting är omöjligt. Och att människan är en olycklig varelse.

Blev året som du har tänkt dig?
Eftersom jag inte hade tänkt mig någonting så nej. Men det blev ett år över mina förväntningar. Men även under.

Vilka kläder har du använt mest?
Mina blå jeans som jag lappat fem gånger. Min grå och rödbruna tjocktröja och mitt vita döskalle-linne.

Vad har du mest lyssnat på för musik?
Europe. Hillsong. Gemenskap. Skillet. Elvis. Lmfao.

Vad har du tittat på? (film, tv, serier..)
One Tree Hill ftw!! What happens In Vegas, klassiker. Ser den flera gånger per år.


Vilka människor har du hängt mest med i år?
Cornelia, Esther, Jossan. Fint collage tackjavet.


Vilka nya personer har du lärt känna i år?
Många. Sten, Johannes, Natasha, Systrarna Sivertssen, Simen, Linnea, David, Sverigeresanfolk, McDonaldsfolk, H11b, Härligaste Skövdegänget (!), annat Kattefolk.

Vad är det vackraste du fått i år?
Min årbok vid grundenten. Får mig att gråta varje gång jag tar fram den.

Blev du kär i år?
Nepp

Vad är det bästa du har läst?
Bok? lätt Eden av Frank peretti. Annar läste jag en uppsats av en 9a som fick mig att trilla av stolen. Joh 14:2.

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jag började 2011 med att dygna för första gången. Värt att nämnas är att jag avslutade 2011 på samma sätt. Kört bil. Dansat i över 1 ½ timme.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej men jag fick en till syssling. Jesper.

Vad var din största framgång 2011?
Framgång och framgång.. men här har ni tre saker jag är stolt över:



Vad spenderade du mest pengar på?
Mat och kläder tror jag. Men mest troligt resorna.

Vad önskar du att du gjort mer?
Solat haha. Så blek..

Favoritvideo i år?

Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
Blev väckt av familjen och två underbara killar som stannade på frukost. Kvällen spenderades på min gård, med goaste vännerna. Sjukt bra!

Okej 2012 nu har vi haft lov länge nog och det är dags att ta sig i kragen igen. Vardag välkommen tillbaka, du är inte jätte saknad men låt gå för den här gången. Nytt liv i bloggen. Jag lovar. Men vi behövde ta en paus. Så där som man behöver ibland för att hitta sig själv.
GÖÖÖÖTT då kör vi!!!
Fixar upp en summering av 2011 imorn till att börja med!

foto: Nathalie Gustafsson