Jula är elektronikens butik. Väldigt praktisk, men lite halvt gubbig sådär. Perfekt för en medelålders man att strosa omkring i en helt vanlig torsdagseftermiddag. Kanske inte precis den perfekta drömmen för två tonårstjejer i sina allra bästa år, som tycker att maskiner är prylar som hör hemma i männens värld, och som hellre vill åka in till storstan och shoppa än att hänga bland en massa gula reflexjackor, rutiga trädgårdshandskar och stora gräsklippare.

Tro det eller ej men shoppningsuget blev mättat ändå på en affär som denna när jag fyndade en supersnygg klocka i en liten vrå vid kassan. Och skivhyllan såg extra bra ut idag, fylld med skivor av alla olika slag - alla på extrapris. Jula har då det mesta. Kanske inte så dumt ändå..

Jag undrar om det är något svenskt med att alltid göra saker i sista sekund, vare sig det gäller att packa väskan, köpa vinterkläder eller i det här fallet att köpa julklappar. Varje år lovar man sig själv att nästa år minsann då ska jag vara ute i god tid! Men varje år gör man sig själv till åtlöje och skrattar åt att man åter igen försökte hålla ett löfte man visste att man egentligen skulle bryta. Jag har en stor armé av levande vittnen för detta, måna av mina goda vänner och familjemedlemmar.

Härmed ska jag sluta att sätta några dumma löften jag ändå kommer strunta i när det väl gäller. Så hejdå nu åker jag och köper julklappar.
Terminen drar sig mot slutet. Det bästa är att det tjuvstartas med lov redan en till två veckor innan lovet faktiskt har börjat. Det är chill, inga läxor, mer fritid. Längre lov tackar man ju inte nej till. Man skulle i och för sig kunna lägga sin fritid på något lite mer nyttigt än One Tree Hill men det är så ohyggligt bra program just nu! Ack du dator som håller mig i ett järngrepp. Tiden bara springer iväg medans program efter program efter program rullar på skärmen framför mina ögon. Fy det är så bra!
Gurka och dipp är framplockat. Syrran sitter bredvid. Matchstart om 10. Forza.
Det finns inget planerat idag. Schemat är tomt. Blankt. Vitt. Jag ska bara vila, sitta ner, ligga ner, inte anstränga en onödig muskel i min kropp. Tvn får stå på. Jag ska leta upp en bra bok. Musik i bakgrunden, ingen som stör, inga onödigt jobbiga tankar. Bara chill hela dagen.

Det blir skönt efter en usel lördag. Förlust. Uh jag vill inte höra ordet förlust igen. Kunde inte ens njuta av en mysig tjejkväll efter. Eller mysig och mysig..den var hysterisk, galen, höjljudd. Kaotisk. Inte nådig mot mitt 2387578kg tunga huvud.

Ger mig på denna. Hört att den är sjövild och hejdlöst rolig.
Den gemensamma drömmen och det vi alla längtar efter är att någon gång i våra liv få sticka fram vårt ansikte framför kameran och le vårt finaste leende för att senare några dagar se precis samma scen utspela sig i allmän TV över hela Sverige.
Klassfest igår, hela 9c samlades i soffan för att se när Veckans Kanin gästade Livets Ord. Drömmen var uppfylld, halva klassen stod där och såg dumma ut i Tv. Vilket liv det blev, halva Länna vaknade.. Det härjades och skreks kommentarer som " DÄR! DÄR MIN ARM, SÅG DU??!!" och "Mitt ben var med i tv!!!!". Kaotiskt.

Från mysig varm tevesoffa till hysteriskt snöbollskrig. Ja, det säger sig självt när idrottsklassen ska "leka" i snön. Vi hade snö i ögonen, nacken, munnen, håret, till och med i byxorna... Esther fick en snyting på kinden ch jag blev skallad i bröstkorgen. Här och var flög en hand upp i ansiktet på någon annan. Mysigt värre. Kvällen bestod bland annat av öronbedöande singstar och lekar, fika och myspys med lugn musik. Bezt.
Det är som att gå ute i ödemarken. Det liksom ekar här. Hohooo.. vart har alla inlägg tagit vägen på senaste tiden? Jag lägger all skuld på läxorna som nästan har käkat mig levande. Och sen så har jag kanske, vieleicht, möjligtvis glömt bort dig kära blogg.

Jag förstår att det kan vara jobbigt att varje dag klicka in här och se att "Åhnej.. inget inlägg idag heller." men de dagarna då det faktiskt finns ett färskt värmande inlägg går det en våg av jubel genom avlånga Sverige.

Okej kanske ine men jag kan garantera att det uppstår ett jubel från syrrans rum i alla fall. Så det här är för dig sis.