Trots förlust idag mot Tiundas damer så var matchen helt okej. Motståndarna var stora i kropparna och domarn knäpptyst när de rent sagt mosade oss som små pinnar över sargen. Men vi höll ut och gjorde en del riktigt snygga mål som vi är stolta över. Det är inte ofta man förlorar när man satt 6 kassar.. Btw så gjorde jag mitt första mål för säsongen (även fast säsongen inte är igång än men..)
Vi hade fler lägen och mycket fler skott på mål men dock lite otur i backspelet. Men som sagt trots förlust så hade vi grymt kul, så himla gött att va igång igen. Jag trivs verkligen med tjejerna och vi har en skön stämning och inte minst sagt har vi underbara tränare!
Dagen igår var, som Johanna berättade väldigt lyckad fram tills vi insåg vilken usel film vi hade hyrt.
Två-tre roliga scener kanske. Flopp.
Tröttheten slog mig till marken under filmen och jag somnade nästan efter.

Ett hejdå som kunde låtit ungefär "Okej hejdå nu, ha det grymt nu så ses vi ju snart!" blev istället utdragen tystnad och ännu mer tystnad. Det fanns inget att säga, Benjamin ska tillbaka till Polen, hem.
Jag kan helt ärligt, i alla mina vänners ställe, säga att vi har blivit så fästa vid denna underbara kille, att vi önskar av hela våra hjärtan att han kunde stanna kvar.
Men vi ses snart.
Hej bloggen - eller hej ellinors blogg!

Idag är det en gästbloggsinlägg som då lilla jag kommer bjuda på!
Jag sitter nu och lyssnar på queen och europe med min bästavän -
som har konstiga humörsvängningar och ont i magen för att hon tuggar för mycket tuggumi
och så tog hon precis ett till! Dumhuvud ...

Vi har hade en otrolig kväll igår:
Jag Ellinor Cornelia Hampus Fabbe och Benjamin åkte hem till mig
för att kolla på den "roliga" filmen farsan som egentligen var sämst!
Alla typ dog lite, men det var kul att bara umgås.
Sen stack fabbe och hampus för att kolla på *VAMPYRER SUGER*
Och vi följde Benjamin hem för att ta ett sista farväl innan han åker tillbaka till Polen,
vilket var mycket jobbigare än jag trodde att det skulle vara
tänk att man kan bli så fäst vid någon på bara en sommar - galet -

men nu ska vi städa bort all B&J, te , frukost och cider från vardagsrummet
Skolstarter är nästan lika sorgliga som skolavslutningar.
Man har fäst sig så vid sina vänner att det kommer blir riktig jobbigt att inte längre träffa dem varje dag. Man får liksom en smärtande känsla i magen. Den där känslan av att man inte kommer ses på riktigt länge. Känslan som gör att man hellre skojar till allt som kommer ivägen och får ett sista skratt. Ett skratt som för att undvika samtalet som leder en in på tankarna att man kommar vara åtskilda, och väldigt långt borta från varandra ett långt tag.
Ett tag som kan komma att kännas som en evighet.

Sommarlovet är då man bekantar sig med folk man inte träffar varje dag i skolan. Skapar relationer, öppnar sig, skapar minnesvärda sommardagar. Därför den sorliga biten, att inte längre ha friheten att åka och träffas när helst man vill. Kanske kommer man inte ens träffas förens nästa år.
Önskar jag hade all tid i världen.
Det kommer bli ett långt skolår.


Johanna, Cornelia, glass och Kenny Starfighter. Hysteriskt kul.

"Förväntningarna" på otursdagen brukar va ganska låga för de flesta, men för mig som lever med ständig otur ser jag fram emot den. Jag brukar snarare ha rätt mycket "tur" denna dag haha.

Ser fram emot en jag-håller-alla-saker-hela-idag-dag.
Detta har varit en vecka då allt gjort av glas eller porslin går sönder när jag är närvarnade.
Jag kan till exempel berätta att jag råka slå sönder min Elvis tavla igår när jag skulle lägga mig i sängen. Tavlan låg på kudden och huvet var för tungt...

Nu är vi igång med innebandyn igen! Skitkul. Det kommer bli en grym säsong!
Släktträff, mysiga vänner, kusinen, nattbad, födelsedagsmys.





Det börjar bli lite uttjatat nu att bara sitta hemma och "vila". Det är skönt till ungefär kl 4, då börjar man tröttna. Nu har jag suttit här hemma i ett antal dagar och det är nog dags att ta tag i de sista dagarna av sommarlovet. Inte långt kvar nu, ca två och en halv vecka.
Jag kan se tillbaka på det här lovet och säga att det har varit sjukt kul, det bästa nånsin kanske. men det är inte slut än! I två vecor till ska jag roa mig och idag börjar innebandyn!!!!!!!!

Man kan ju undra varför. Men kärleken till laget är väl större än många förstår. Haha här slet vi, 3 timmar. Och vi blev getingstuckna, och vi blev skurna och benen värkte. Men vi gjorde det för innebandyn right tjejer?

Det här är ju hemskt groteskt dåligt. Bloggcomeback ha-ha bra skämt.
Vi får väl se med det. Det är ju fortfarande sommar och då har jag ju inte tid att bli fyrkantig framför den här burken.

Sommarn rullar på och det går bra. Sånt som världens alla tråkiga bloggare skriver inlägg efter inlägg, var eviga dag. "Jag har gjort typ aa och nja nu ska jag gå puss"

Alla inlägg borde vara unika, exotiska, skrivna på sitt egna lilla sätt, lite finurligt sådär.
Den här bloggen är inte så, men jag önskar att den var så.
Men jag har något jag vill med den, ett mål kan man säga. Att den ska skilja sig lite från alla fjortis-kändis-mode-bloggar. Luta åt andra hållet lite. Läsaren ska njuta av varje rad som läses på den vita skärmen. Något ska alltid finnas här som rör om lite bland vardagens gråa tankar, eller berör lite. Gulligt eller busigt, lite humoristiskt. Exotiskt.