Senaste nytt från målarhörnan. Kommer så småning om, när det är fixat och klart med tryckeri, sälja ut Moder Grön till er som frågat. Det finns fortfarande chans att beställa tavlan. Priset är dock inte satt än.
Jag vill börja med att säga att jag var Kung i backen, såklart. Så fort alla hade fått på sig skidorna bar det av upp till toppen på Kungsberget, vilket tog ohyggligt lång tid eftersom alla skulle hyra utrustning. Är man Pro har man sitt eget med sig liksom...
Men ohej vad det gick. Grymt kul. Jag var Kung i backen, som sagt. Mathias flög då förbi i en väldans fart innan jag ens hann börja min resa ut i branten. Dock var han också vår förste medlem att ligga med armar och ben upp i luften. Vi andra höll oss på benen ett bra tag till. Eller ja, de flesta av oss. Hampus tog en sväng ut i skogen en gång. Vet inte vad han höll på med, skidor och stavar utspridda över hela backen. Ja menar hallå. Till och med min mor tog si en drutt då hon styrde rakt neri puckelpisten, med bortförklaringen att hon hade en jätte som skymde sikten. Eh. Vem var det? Jag?

Uh, jag kunde nästan höra tårna skrika som grisar av kylan under förmiddagen. Det var först vid lunch, efter att ha dragit på mig mer kläder, lager på lager, på lager..., som de kunde somna lugnt.

I helgen är det dags igen! Då ska jag trösta brädan som jag lämnade hemma igår. Dessutom blir det något häftigare än kleine Kungsberget med sina tre ytte pytte backar.
Fettyeah.

/Kungen i backen.
Ett litet tjuvkik på bilden jag jobbar på för tillfället.
Mina veckor är ganska enformiga. Varje vecka gör jag samma sak. Jag går i skolan varje dag. Två gånger i veckan tränar jag innebandy och på helgen spelar jag match. Varje vardagsmorgon kl 06.10 ringer mitt alarm och då är det dags att gå upp. När klockan har passerat halv tio börjar jag bråttas med min ångest om att komma i säng i tid, men varje dag misslyckas jag.

Den femte dagen varje vecka är det Fredag, och varje Fredag samma tid sätter jag mig på bussen in till Livets Ord. När klockan slår halv åtta går jag in i kyrksalen och sätter mig långt fram på en av de blå stolarna och lyssnar till Guds Ord. Det är så underbart att tillsammans med resten av ungdomsgruppen upphöja namnet Jesus och bryta ut i vacker lovsång. Det är underbart att se vad Gud gör i människors liv och hur han är en räddare i nöden. När allt annat känns tungt och jobbigt kan man bara vända sig mot Guds ansikte och överlåta allt till Honom. Stämningen i kyrkan är svår att konkurera med, atmosfären är som en ljuv kärlekssång som svävar likt ett moln kring hela byggnaden. Jesu kärlek finns i varje liten vrå och strålar ut ur människorna där.

Vissa veckor är undantag. De där veckorna då det kommer olika saker i vägen och då gäller det att inte låta djävulen vinna. Att inte låta honom komma med dumma kommentarer som får samvetet att värka. För det är ju så kul att gå dit och umgås med sina vänner. Det kan vara bra att stanna upp ett tag. Att gå tillbaka och tänka efter varför man egentligen tar tid varje frdagskväll och tar sig till kyrkan. Det är inte bara för att Gud finns där och man vill umgås med honom utan först och främst för att han finns där och man vill umgås med honom.

Kolla nu in de här bibelorden: Matt 28:20 "Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut"
Apg 18:10 "Jag är med dig, och ingen ska angripa dig(...)"
Jes 41: 10 "Frukta inte, ty jag är med dig"

Detta är mer än bevis på att Gud är med oss vart vi än håller hus. Så vare sig vi så sitter längst fram i kyrkan eller på toan i vårt eget hem så kan vi alltid umgås med Gud vår fader och vän.
Och ingen, ingen ska angipa dig..


"Den som älskar glada dagar blir fattig, den som älskar olja och vin blir inte rik" Ords 21:17
Ha din glädje i Herren!
Så otroligt kul att få se mina små notiser och intervjuer i tidningen. Blir helt vimsig.