hon döljer sitt ansikte men blottar sin själ
0kommentarer
Klassrummet är tyst. För tyst. Sådär tyst att det kryper i hela kroppen och man vet inte vad man ska ta sig till.
Endast några dova knapptryck bryter tystnaden. Klickande ljud från fingrar som förbjudet dansar över tangentborden. Knappljuden borde inte finnas, om lydnaden rådde. Men nu finns här ingen lydnad.
Vikarien sitter längst fram insjunken sin bok och det enda som finns här just nu är anarki. Dold och hemlig anarki. En ehmlighet vikarien inte får ta del av. Hon tror hon har makten i sina egna händer och inser inte hur lurad hon blivit.
Endast några dova knapptryck bryter tystnaden. Klickande ljud från fingrar som förbjudet dansar över tangentborden. Knappljuden borde inte finnas, om lydnaden rådde. Men nu finns här ingen lydnad.
Vikarien sitter längst fram insjunken sin bok och det enda som finns här just nu är anarki. Dold och hemlig anarki. En ehmlighet vikarien inte får ta del av. Hon tror hon har makten i sina egna händer och inser inte hur lurad hon blivit.
Kommentera