why do we hide under our blanket

2kommentarer

Ibland sätter jag mig ner i lugn och ro och plockar fram de gamla minnen du lämnat kvar hos mig, de där som jag sparat under sängen, i en brun liten låda med blommor på. Jag brukar bläddra igenom dem, ett i taget. De luktar olika allihop men de har alla en sorts samhörighet, en gemensam nämnare.
Ibland sprider jag ut dem på golvet och tittar på alla samtidigt. Det är svårt att fokusera på dem tillsammans, det blir mest som en gröt av utspilld målarfärg skiftande i vackra nyaser. Nyanserna är overkliga, omänskliga. Men varje nyans har sin egen skrivna plats i kärlekens regnbåge.
När jag lägger tillbaka minnena i den lilla lådan skjuter tillbaka den under sängen frågar jag mig själv varför jag sparar dem, minnena. De börjar bli gamla nu, inte sant? Slitna.
Doften av dem hänger fortfarande kvar i luften, men intensiviteten har till största delen försvunnit. Den stannar inte kvar så länge nu för tiden, det var annorlunda förr. Då kunde man känna den i flera timmar. Kanske är det inte bra, att plocka fram den där blommiga lådan för ofta. Kanske var det för länge sen nu, som jag fick andas in den verkliga och och friska doften av dig, min vän.

2 kommentarer

kim kardashian

20 Jan 2012 11:49

Oj vad du skriver bra.

FJODORS

21 Jan 2012 00:52

Åh tack herr kardashian! Jag blir så glad:)

Kommentera

Publiceras ej