Farsan, glass och farväl.

0kommentarer

Dagen igår var, som Johanna berättade väldigt lyckad fram tills vi insåg vilken usel film vi hade hyrt.
Två-tre roliga scener kanske. Flopp.
Tröttheten slog mig till marken under filmen och jag somnade nästan efter.

Ett hejdå som kunde låtit ungefär "Okej hejdå nu, ha det grymt nu så ses vi ju snart!" blev istället utdragen tystnad och ännu mer tystnad. Det fanns inget att säga, Benjamin ska tillbaka till Polen, hem.
Jag kan helt ärligt, i alla mina vänners ställe, säga att vi har blivit så fästa vid denna underbara kille, att vi önskar av hela våra hjärtan att han kunde stanna kvar.
Men vi ses snart.

Kommentera

Publiceras ej